+ ettstegmotsverige

Ģertrūde un Gitana

På morgonen efter Gugges besök ringer det på Gertruds dörr. Utanför dörren står en kvinna som ser ut att vara i 45-årsåldern. Hon presenterar sig som Gittan Land. Hon säger att hon och Gertrud har träffats tidigare.

Gittan: Det var en solig sommardag 2005. Jag hade skjutsat upp min mamma Bettan från Stockholm till Falun för att hon och Gugge skulle få träffas. Dom var barndomskamrater. Du bodde hos Gugge då. Hon tog hand om dig efter att du hade förlorat hela din familj i tsunamin i Thailand. Du lekte hela dagen med min dvärgpudeltik Douglas.

Gertrud (drar sig till minnes delar av dagen): Jag minns Douglas men jag minns inte dig eller din mamma. Förlåt.

Gittan (ler mot Gertrud): Inte behöver du be om ursäkt för det. Du var bara fem år. Min mamma och jag var tråkiga vuxna som bara satt pratade och fikade med Gugge hela dagen. Det var Douglas som du var med.

Gertrud: Ja, det förstås. Men, varför kom ni inte på några fler besök? Jag menar, Bettan och Gugge var ju ändå kamrater.

Gittan: Mamma gifte om sig på hösten 2005. Lars, hennes nya man, visade sig vara en kontrollerande man. Han förbjöd mamma att umgås med sina vänner.

Gertrud: Men, hur kunde han göra det? Och varför lämnade hon honom inte?

Gittan: Han uppvaktade henne i början, gav henne presenter, samtidigt som han kontrollerade henne. Sen började han hota och misshandla henne. Hon blev rädd för honom och vågade inte annat än att lyda. Dom är fortfarande gifta. Det är så det fungerar i den här typen av relationer. Den som kontrolleras, oftast kvinnor, vänjer sig vid det. Dom börjar tycka att det är normalt.

Gertrud: Är det ingen som kan hjälpa henne? Kan inte du hjälpa henne?

Gittan: Jag har försökt i åratal. Gugge försökte också men ingen av oss har lyckats. Mamma vill inte ta emot hjälp. Det fungerar så. Men, nog om detta. Det är sorgligt med mamma, men jag är faktiskt här för din skull. Jag fick besök av Gugge i natt. Hon var bekymrad för dig. Hon sa att du var så ensam och att du behövde en ny vän. Hon bad mig besöka dig och frågade om jag ville bli din nya vän.

Gertrud (fundersamt): Så Gugge var hos dig också i natt? Då måste jag ju ha träffat henne på riktigt även om hon inte var kvar när jag vaknade. Jag som trodde att det bara var i drömmen.

Gittan: Så länge vi låter våra kära finnas hos oss så finns dom, oavsett om dom är levande eller döda. Men, vad säger du Gertrud, kan jag komma in en stund så att vi får prata?

Nākamajā rītā pēc Guges apciemojuma kāds zvana pie Ģertrūdes durvīm. Ārpusē stāv sieviete, kas izskatās aptuveni 45 gadus veca. Iepazīstinot viņa sevi nosauc par Gitanu Landu. Viņa apgalvo, ka viņa ar Ģertrūdi iepriekš jau ir tikusies.

Gitana: Tā bija saulaina vasaras diena 2005. gadā. Es no Stokholmas uz Fālunu bija atvedusi savu mammu Betanu, lai apciemotu Gugi. Viņas bija draudzenes no bērnības. Tu toreiz dzīvoji pie Guges. Viņa rūpējās par tevi pēc tam, kad zaudēji visu savu ģimeni cunami Taizemē. Tu visu dienu rotaļājies ar manu pundurpūdelīti Duglasu.

Ģertrūde (daļēji atceroties to dienu): Es atceros Duglasu, bet ne tevi vai tavu mammu. Piedod!

Gitana (uzsmaidot Ģertrūdei): Tev nav jāatvainojas. Tev bija tikai pieci gadi. Es un mana mamma bija garlaicīgi pieaugušie, kas visu dienu tikai sēdēja un runāja, un dzēra kafiju ar Gugi. Tu laiku pavadīji ar Duglasu.

Ģertrūde: Jā, protams! Bet kāpēc jūs neciemojāties biežāk? Betana un Guge taču bija draudzenes.

Gitana: Mamma vēlreiz apprecējās 2005. gada rudenī. Larss, viņas jaunais vīrs, izrādījās kontrolējošs. Viņš aizliedza mammai tikties ar viņas draugiem.

Ģertrūde: Bet kā viņš to spēja? Un kāpēc viņa viņu nepameta?

Gitana: Viņš viņu sākamā aplidoja, deva viņai dāvanas, vienlaikus viņu kontrolējot. Tad viņš mammai sāka draudēt sist. Viņa par sevi baidījās un neuzdrīkstējās neklausīt. Viņi joprojām ir precējušies. Tā tas notiek šāda veida attiecībās. Cilvēks, kas tiek kontrolēts, visbiežāk sieviete, ar to aprod. Viņas domā, ka tas ir normāli.

Ģertrūde: Vai neviens viņai nevar palīdzēt? Vai tu nevari viņai palīdzēt?

Gitana: Esmu mēģinājusi jau vairākus gadus. Arī Guge centās, bet mums neizdevās. Tā notiek. Bet nu pietiks par to. Bēdīgi, ka ar mammu tā noticis, bet esmu šeit ieradusies tevis dēļ. Naktī mani apciemoja Guge. Viņa par tevi ir norūpējusies. Viņa teica, ka esi viena un tev vajadzīgs jauns draugs. Viņa mani lūdza tevi apciemot un apjautāties, vai varu būt tava draudzene.

Ģertrūde (domīgi): Tātad Guge naktī apciemoja arī tevi? Tātad es patiesi ar viņu tikos, pat ja viņas nebija klāt, kad pamodos. Man šķita, ka tas bija tikai sapnis.

Gitana: Kamēr vien mēs saviem mīļajiem ļaujam palikt, viņi ir ar mums, neskatoties uz to, vai viņi ir dzīvi vai miruši. Kā tev šķiet, Ģertrūde, vai varu uz brītiņu ienākt, lai varam aprunāties?

Ģertrūde un Gitana

Gertrud: Javisst! Förlåt, att jag inte släppte in dig på en gång. Kom in!

Gertrud öppnar dörren och släpper in Gittan. De sätter sig på glasverandan och börjar prata. Timmarna går och framåt eftermiddagen tornar molnen upp sig på himlen. Svalorna börjar flyga

 

Faktaruta 1: normaliseringsprocess. Normaliseringsprocess är ett ord som används inom våldsforskningen för att beskriva hur våldsutsatta kvinnor anpassar sig till våld så mycket att de till slut upplever det som normalt att bli slagna.  

 

Faktaruta 2: kvinnojour. En kvinnojour är en förening som arbetar mot mäns våld mot kvinnor. Kvinnojouren hjälper kvinnor som blivit utsatta för våld med stöd och skyddat boende.  

Ģertrūde: Protams!  Piedod, ka uzreiz neielaidu! Laipni lūdzu!

Ģertrūde atver durvis un ielaiž Gitanu. Viņas apsēžas stiklotajā veranda un uzsāk sarunāties. Stundas rit un pēcpusdienā debesīs savilkušies mākoņi. Bezdelīgas sāk lidot zemu un pēc brīža var saklausīt pērkona ducināšanu. Drīz uzsāk līt. Negaiss plosās pilnā sparā.

1. fakts: normalizācijas process. Normalizācijas process ir vārds, ko izmanto vardarbības izpētes jomā, lai aprakstītu, kā vardarbīgas sievietes tik ļoti pierod pie vardarbības, ka galu galā uzskata to par normālu.

2. fakts: kvinnojour. Kvinnojour ir asociācija Zviedrijā, kas asociācija, kas darbojas pret vīriešu vardarbību pret sievietēm. Kvinnojour sievietēm, kuras ir pakļautas vardarbībai, palīdz ar atbalstu un nodrošina ar aizsargātu mājokli.