+ ettstegmotsverige

Lea ir Leo

Äntligen är det tvillingarna Leas och Leos 18-årsdag. Mamma Stina och storasyster Bea väcker dem med sång och hurrarop.

Mamma och Bea: Ja, må de leva! Ja, må de leva! Ja, må de leva uti hundrade år! Javisst ska de leva!

Javisst ska de leva! Javisst ska de leva uti hundrade år!  Ett fyrfaldigt leve för födelsedagsbarnen Lea och Leo på deras 18-årsdag, de leve: Hurra! Hurra! Hurra! Hurra!

Efter sången och hurrandet får de pussar, kramar och en stor säck full med presenter. Mamma som är nyfiken ber dem att skynda sig att öppna.

Mamma: Skynda er nu att öppna era presenter mina älsklingar. Jag är sååå nyfiken.

Det storslagna firandet fortsätter med en mottagning mitt på dagen. Mormor, farmor, faster Alexandra, vänner och bekanta kommer till lunch och stannar hela eftermiddagen. Alla vill de vara med och uppvakta tvillingarna på deras stora dag. Alla, utom pappa Jason som inte dyker upp alls. Tvillingarna känner sig besvikna. Pappa lovade ju att komma. När gästerna har gått hem, går de till mamma för att beklaga sig.

Lea (besviken): Mamma, varför kom inte pappa idag? Han lovade ju.

Mamma (med trött röst): Han glömde väl som vanligt. Ni vet ju hur han är.

Lea (surt): Men hur dåligt minne kan han ha? Vi påminde ju honom igår kväll. Håller han på att bli dement, eller?

Leo (försöker låta hoppfull): Han kanske vill överraska oss och kommer nu ikväll istället.

Lea (surt): Han kommer inte ikväll Leo. Fatta! Det är bara att inse att han har glömt… Förresten kan han inte komma ikväll. Han är på jobbet redan och där kommer han att vara ända till midnatt.

Leo (besviken med gråt i rösten): Så han kommer inte på nåt överraskningsbesök ikväll då?

Mamma: Nej, tyvärr Leo. Lea har rätt, pappa kommer inte att komma ikväll. (Plötsligt upplivad) Men, vet ni vad, jag tror att jag har en idé.

Lea och Leo (upplivade, i kör): Vadå, berätta?

Mamma (med finurlig röst): Vad sägs om att ni överraskar pappa med ett besök på hans jobb? Nu ikväll.  

Lea (förtjust): Jag tror jag fattar vad du tänker mamma. Det är en jättebra idé. Jag är på.

Leo (långsamt): Jag är också på. Fast jag fattar inte vad det är för vits att besöka pappa på jobbet när vi ändå inte får gå in till honom i köket. 

Mamma (ömt till sin son): Det finns ju en del annat att göra på pappas jobb också, eller hur Leo? Men, hör nu älsklingar. Om ni väntar här ett tag så ska jag kolla upp en sak.

Mamma går in i köket, tar fram sin telefon och slår numret till Restaurang Akropolis där hennes exman Jason arbetar som chefskock. Det är Theodor, restaurangens förste kypare och en gammal vän till familjen, som svarar.

Pagaliau aštuonioliktasis dvynių Lea ir Leo gimtadienis. Mama Stina ir vyresnioji sesuo Bea pažadina juos daina ir „valio“ šūksniais.

Mama ir Bea: Taip, tegu jie gyvuoja! Taip, tegu jie gyvuoja! Taip, tegu jie gyvuoja šimtą metų! Taip, jie gyvuos! Taip, jie gyvuos! Taip, jie gyvuos šimtą metų! Keturiskart „valio” sukaktuvininkams Lea ir Leo aštuonioliktojo gimtadienio proga! Te gyvuoja! Valio! Valio! Valio! Valio!

Po dainos ir šūksnių jie susilaukia bučinių, apkabinimų ir didelio, dovanų pilno maišo. Mama, apimta smalsumo, prašo jų paskubėti atplėšti.

Mama: Greičiau atplėškite dovanas, mano mylimieji. Man taaaip smalsu.

Didingas šventimas pratęsiamas priėmimu vidury dienos. Pietų atvyksta abi močiutės, teta Alexandra,draugai ir pažįstami; visi svečiai lieka visą popietę. Visi nori dalyvauti ir pasveikinti dvynius jų ypatingą dieną. Visi, išskyrus tėtį Jason, kuris visai nepasirodo. Dvyniai nusivylę. Juk tėtis pažadėjo ateiti. Svečiams išėjus, jie eina pas mamą pasiskųsti.

Lea (nusivylusi): Mama, kodėl tėtis šiandien neatėjo? Juk pažadėjo.

Mama (pavargusi): Turbūt kaip visada pamiršo. Juk žinote, koks jis.

Lea (paniurusi): Bet kokio prastumo atmintį reikia turėti? Juk vakar vakare priminėme. Jam prasideda demecija, ar ką?

Leo (stengdamasis neprarasti vilties): Galbūt nori nustebinti mus ir ateis šįvakar.

Lea (paniurusi): Šįvakar jis neateis, Leo. Suprask! Reikia pripažinti, kad jis pamiršo… Beje, šįvakar jis negali ateiti. Jis jau darbe ir bus ten iki pat vidurnakčio.

Leo (nusivylęs, vos ne verkdamas): Tai šįvakar jis neateis ir siurprizo nebus?

Mama: Ne, Leo, deja. Lea teisi, tėtis šįvakar neateis. (Staiga pagyvėjusi:) Bet žinote ką, man, regis, kilo idėja.

Lea ir Leo (pagyvėję, vienu balsu): Kokia? Pasakok!

Mama (gudriai): O jei nustebintumėte tėtį aplankydami jį darbe? Dabar, šįvakar.

Lea (sužavėta): Man atrodo, aš suprantu, ką tu galvoji. Labai gera mintis. Aš už.

Leo (lėtai):  Aš taip pat už. Nors nesuprantu, kokia prasmė aplankyti tėtį darbe, kai mums vis tiek neleidžiama įeiti pas jį į virtuvę.

Mama (švelniai sūnui): Juk tėčio darbe galima daryti ir kita, ar ne, Leo? Bet klausykit, mylimieji. Jei čia palauksite, aš patikrinsiu vieną dalyką.

Mama nueina į virtuvę, paima telefoną ir surenka „Akropolio“ restorano numerį. Ten jos buvęs vyras Jason dirba vyriausiuoju virtuvės šefu.  Atsiliepia Theodor, senas šeimos draugas ir vyriausiasis restorano padavėjas.

Lea ir Leo

Kyparen Theodor: Restaurang Akropolis. Du pratar med Theodor Ros. Vad kan jag stå till tjänst med?

Mamma Stina: Hej Theodor! Det är Stina Berglund. Jason Demetriades exfru. 

Theodor: Nämen hej Stina. Det var länge sen. Vad kan jag hjälpa dig med?

Stina: Jag undrar om ni har ett bord för sex personer ikväll? Jag skulle gärna vilja boka ett om ni har. Sedan vill jag också be dig om en väntjänst. Det gäller Jason.

Theodor: Vi tar bokningen först. Ett ögonblick så ska jag titta efter hur det ser ut. (Han går igenom kvällens bokningar) Du har tur Stina. Ett sällskap på sex personer har precis avbokat sitt bord. Det finns alltså ett bord för sex personer till klockan åtta ikväll. Passar det?

Stina: Det passar utmärkt. Boka bordet i namnet Berglund är du snäll. Så var det, det här med Jason.

Theodor: Jason ja, vad har han nu gjort? Berätta.

Stina: Det är tvillingarnas 18-årsdag idag. De har haft stor födelsedagsmottagning och Jason hade lovat att komma. Men han kom inte. Han glömde säkert, som vanligt. Tvillingarna blev ledsna och jag blev ledsen för deras skull. Det var då jag fick idén som jag vill berätta för dig om. Jag behöver nämligen din hjälp för att genomföra den. Vill du höra?

Theodor lyssnar på Stinas idé.

Theodor: Absolut. Det ordnar jag!

Mamma (Stina) är nöjd. Det här kommer att gå fint. Hon går tillbaka till tvillingarna som ligger i soffan i vardagsrummet och zappar mellan olika teveprogram. De ser fortfarande ledsna ut.

Mamma: Så ja, mina älsklingar. Nu har jag ordnat med ert överraskningsbesök på pappas jobb. Ni ska vara där klockan åtta ikväll och ni ska ta med er fyra av era vänner.

Lea (glatt): Kul mamma! Jag messar Liv, Noa, Rakel och Samira och frågar om dom har lust att hänga på.

Klockan kvart i åtta är tvillingarna äntligen klara att ge sig av. Mamma som har skyndat på dem den senaste timmen står beredd med sitt betalkort som hon räcker till Lea.

 Mamma (med finurlig röst): Här Lea, ta mitt kort. Koden är 6666. Se också till att ni inte snålar och lova mig att hålla huvudet kallt vad som än händer.

Lea (med finurlig röst): Det lovar jag mamma. Var så säker.

Mamma (till både Lea och Leo): Så där ja, nu måste ni skynda er jättemycket. Ni är jättesena. Ni får springa hela vägen. Puss på er! Älskar er!

Lea och Leo: Puss själv! Älskar dig!

Barmenas Theodor: „Akropolio“ restoranas. Kalbate su Theodor Ros. Kuo galiu padėti?

Mama Stina: Labas, Theodor! Čia Stina Berglund, buvusi Jason Demetriades žmona.

Theodor: O, labas, Stina. Seniai bekalbėjome. Kuo galiu padėti?

Stina: Noriu paklausti, ar šįvakar turite staliuką šešiems žmonėms? Jei turite, labai norėčiau rezervuoti. Taip pat noriu paprašyti draugiškos paslaugos. Tai susiję su Jason.

Theodor: Pirma rezervacija. Sekundėlę, pažiūrėsiu, kaip atrodo. (Peržiūri vakaro užsakymus). Tau pasisekė, Stina. Ką tik šešių žmonių kompanija atšaukė staliuko užsakymą. Taigi, šįvakar yra stalas šešiems žmonėms aštuntą valandą. Tinka?

Stina: Puikiai tinka. Būk geras, užsakyk staliuką Berglund vardu. Taigi, dėl Jason.

Theodor: Taip, Jason. Ką jis dabar padarė? Papasakok.

Stina: Šiandien dvynukų 18-asis gimtadienis. Jie turėjo didelį gimtadienio priėmimą, o Jason buvo pažadėjęs ateiti. Bet neatėjo. Garantuotai pamiršo, kaip visada. Dvynukai nusiminė, o aš nusiminiau dėl jų. Tada man kilo mintis, kurią noriu tau papasakoti. Tiesą sakant, man reikia tavo pagalbos, kad ją išpildyčiau. Ar nori išgirsti?

Theodor išklauso Stinos planą.

Theodor:  Būtinai. Aš sutvarkysiu!

Mama (Stina) patenkinta. Viskas puikiai pavyks. Ji grįžta pas dvynukus, kurie guli ant sofos svetainėje ir perjunginėja įvairias televizijos programas. Jie vis dar atrodo nusiminę.

Mama: Taigi, mano mylimieji. Dabar suorganizavau jūsų netikėtą apsilankymą tėčio darbe. Turite būti ten šįvakar aštuntą valandą ir pasiimkite keturis draugus.

Lea (džiugiai): Šaunu, mama! Aš parašysiu žinutes Liv, Noa, Rakel ir Samirai ir paklausiu, ar jie nori prisijungti.

Be penkiolikos aštuntą dvyniai pagaliau pasiruošia išeiti. Mama, kuri skubino juos pastarąją valandą, stovi pasiruošusi su banko kortele, kurią paduoda Lea.

Mama (gudriai): Štai, Lea, imk mano kortelę. Kodas 6666. Pasistenkite nešykštėti ir pažadėkite, kad išlaikysite šaltą protą, kad ir kas nutiktų.

Lea (gudriai):  Pažadu, mama. Būk tikra.

Mama (abiems): Na štai, dabar turite labai skubėti. Jūs labai vėluojate. Gausite bėgti visą kelią. Bučiuoju! Myliu!

Lea ir Leo: Bučkis tau! Mylime tave!