+ ettstegmotsverige

Lisatekst Hotellis

Ursula och Sophie från Sverige är på semester i Åbo. De har just anlänt till hotellet där de har bokat två enkelrum. Nu ska de checka in. Eftersom de vet att många finländare talar svenska frågar de hotellreceptionisten om hon pratar svenska.

Ursula: Hej, pratar du svenska?

Receptionisten (på svenska): Nej, det gör jag verkligen inte. Jag pratar finska och engelska. Finska är mitt modersmål.

Ursula: Men nu svarade du ju på svenska.

Receptionisten (på svenska): Jaså gjorde jag det. Ja ja, jag kan i alla fall inte svenska. Jag kan inte säga ett enda ord på det där konstiga språket.

Sophie (på svenska): Nå, då får vi gå över till engelska. Vi har bokat två enkelrum. Hittar du vår bokning? Jag heter Sophie Letard och det här är Ursula Salander.

Receptionisten (på svenska): Ja, jag hittar era bokningar. Men nu måste vi övergå till engelska. Det är väldigt jobbigt att prata ett språk som man inte alls kan.

Ursula (fortfarande på svenska): Visst, vi övergår till engelska. Vi förstår att det är besvärligt för dig att prata svenska eftersom du inte alls kan språket. När serveras frukosten förresten?

Receptionisten (på svenska): Mellan 6.30 och 9.30. Frukostmatsalen ligger här till vänster. Men, hur blir det med engelskan? Ska vi inte övergå till ett språk jag förstår snart.

Sophie (på svenska): Jo, självklart ska vi det. Kan du inte bara tipsa oss om lite sevärdheter i Åbo först.

Receptionisten (på svenska): Jovisst. Ni måste se Domkyrkan. Det är den största kyrkan i hela Finland. Sedan måste ni besöka Åbo slott. Det byggdes redan på 1200-talet. Ni måste också passa på att se någon pjäs på Åbo svenska teater. Jag ser alla deras uppsättningar. Jag har abonnemang där.

Ursula: Men spelas inte pjäserna på Åbo svenska teater på svenska?

Receptionisten (på svenska): Jo, såklart. Teatern heter ju Åbo svenska teater.

Ursula: Men är det inte besvärligt för dig att se pjäser på svenska när du inte kan svenska?

Receptionisten (på svenska): Jo, det är väldigt besvärligt. Jag förstår inte ett dugg. Men, det är väldigt bra pjäser. Det är väldigt intressanta dialoger, dom är alltid mycket djupa. Ja, inte för att jag förstår dom. Men dom är väldigt bra.

Ursula: Men, är det inte lite konstigt att du både pratar svenska med oss och ser på svensk teater om du inte kan svenska?

Receptionisten (på svenska): Nu förstår jag inte hur du menar. Varför skulle det vara konstigt?

Sophie: Lite konstigt är det väl ändå att inte kunna ett språk som man talar flytande.

Receptionisten (på svenska): Jag säger ju att jag inte kan svenska.

Sophie och Ursula: Okej, vi fattar. Ingen fara! Kiitos! Thank you!

Receptionisten: Vad nu då, skulle vi inte prata svenska?

Ursula ja Sophie Rootsist on puhkusel Turu linnas. Nad on just saabunud hotelli, kus neil on broneerinud kaks üheinimesetuba. Nüüd registreerivad nad ennast hotelli sisse. Kuna nad teavad, et paljud soomlased räägivad rootsi keelt, küsivad nad hotelli administraatorilt, kas ta räägib rootsi keelt.

Ursula: Tere, kas te räägite rootsi keelt?

Administraator (rootsi keeles): Ei, kindlasti ei mitte. Ma räägin soome ja inglise keelt. Soome keel on mu emakeel.

Ursula: Aga te vastasite ju rootsi keeles.

Administraator (rootsi keeles): Kas tõesti? Jajah, aga rootsi keelt ma igatahes ei oska. Ma ei oska öelda ühtegi sõna selles kummalises keeles.

Sophie (rootsi keeles): Sellisel juhul läheme üle inglise keelele. Meil on broneeritud kaks üheinimesetuba. Kas te näete meie broneeringut? Minu nimi on Sophie Letard ja tema on Ursula Salander.

Administraator (rootsi keeles): Jah, ma näen teie broneeringut. Aga nüüd peame minema üle inglise keelele. Väga raske on rääkida keeles, mida sa üldse ei oska.

Ursula (endiselt rootsi keeles): Loomulikult, läheme üle inglise keelele. Me saame aru, et teil on raske rääkida rootsi keelt, sest te ei oska seda üldse. Muuseas, millal hommikusööki serveeritakse?

Administraator (rootsi keeles): Kella 6.30 ja 9.30 vahel. Hommikusöögisaal asub siit vasakut kätt. Aga kuidas jääb inglise keelega? Kas me ei läheks juba üle keelele, millest ma aru saan.

Sophie (rootsi keeles): Jah, loomulikult.  Aga kas te võiksite meile enne soovitada Turu vaatamisväärsusi­?

Administraator (rootsi keeles): Loomulikult. Te peate nägema Toomkirikut. See on Soome suurim kirik. Siis peate kindlasti külastama Turu lossi. See ehitati juba 13. sajandil. Püüdke kindlasti vaadata ka mõnda Turu Rootsi Teatri etendust. Mina vaatan kõiki nende lavastusi. Mul on nende abonement.

Ursula: Aga kas Turu Rootsi Teatris ei mängita etendusi mitte rootsi keeles?

Administraator (rootsi keeles): Jah, otse loomulikult. Teatri nimi on ju Turu Rootsi teater.

Ursula: Aga kas teil ei ole raske vaadata rootsikeelseid näidendeid, kui te rootsi keelt ei oska?

Administraator (rootsi keeles): Jah, on küll väga raske. Ma ei saa mitte midagi aru. Aga etendused on väga head. Seal on väga huvitavad dialoogid, mis on alati väga sügava sisuga. Mitte et ma nendest aru saaksin. Aga need on väga head.

Ursula: Aga kas ei ole imelik, et te räägite meiega rootsi keelt ja käite rootsikeelses teatris, kui te rootsi keelt ei oska?

Administraator (rootsi keeles): Nüüd ei saa ma aru, mida te mõtlete. Miks see imelik on?

Sophie: See on ju pisut imelik, et inimene ei oska keelt, mida ta soravalt räägib.

Administraator (rootsi keeles): Ma ju räägin, et ma ei oska rootsi keelt.

Sophie och Ursula: Okei, me saame aru. Kõik on hästi! Kiitos! Thank you!

Administraator: Mis nüüd, kas me ei pidanud rootsi keelt rääkima?