+ ettstegmotsverige

Bonustext På hotellet

Ursula och Sophie från Sverige är på semester i Åbo. De har just anlänt till hotellet där de har bokat två enkelrum. Nu ska de checka in. Eftersom de vet att många finländare talar svenska frågar de hotellreceptionisten om hon pratar svenska.

Ursula: Hej, pratar du svenska?

Receptionisten (på svenska): Nej, det gör jag verkligen inte. Jag pratar finska och engelska. Finska är mitt modersmål.

Ursula: Men nu svarade du ju på svenska.

Receptionisten (på svenska): Jaså gjorde jag det. Ja ja, jag kan i alla fall inte svenska. Jag kan inte säga ett enda ord på det där konstiga språket.

Sophie (på svenska): Nå, då får vi gå över till engelska. Vi har bokat två enkelrum. Hittar du vår bokning? Jag heter Sophie Letard och det här är Ursula Salander.

Receptionisten (på svenska): Ja, jag hittar era bokningar. Men nu måste vi övergå till engelska. Det är väldigt jobbigt att prata ett språk som man inte alls kan.

Ursula (fortfarande på svenska): Visst, vi övergår till engelska. Vi förstår att det är besvärligt för dig att prata svenska eftersom du inte alls kan språket. När serveras frukosten förresten?

Receptionisten (på svenska): Mellan 6.30 och 9.30. Frukostmatsalen ligger här till vänster. Men, hur blir det med engelskan? Ska vi inte övergå till ett språk jag förstår snart.

Sophie (på svenska): Jo, självklart ska vi det. Kan du inte bara tipsa oss om lite sevärdheter i Åbo först.

Receptionisten (på svenska): Jovisst. Ni måste se Domkyrkan. Det är den största kyrkan i hela Finland. Sedan måste ni besöka Åbo slott. Det byggdes redan på 1200-talet. Ni måste också passa på att se någon pjäs på Åbo svenska teater. Jag ser alla deras uppsättningar. Jag har abonnemang där.

Ursula: Men spelas inte pjäserna på Åbo svenska teater på svenska?

Receptionisten (på svenska): Jo, såklart. Teatern heter ju Åbo svenska teater.

Ursula: Men är det inte besvärligt för dig att se pjäser på svenska när du inte kan svenska?

Receptionisten (på svenska): Jo, det är väldigt besvärligt. Jag förstår inte ett dugg. Men, det är väldigt bra pjäser. Det är väldigt intressanta dialoger, dom är alltid mycket djupa. Ja, inte för att jag förstår dom. Men dom är väldigt bra.

Ursula: Men, är det inte lite konstigt att du både pratar svenska med oss och ser på svensk teater om du inte kan svenska?

Receptionisten (på svenska): Nu förstår jag inte hur du menar. Varför skulle det vara konstigt?

Sophie: Lite konstigt är det väl ändå att inte kunna ett språk som man talar flytande.

Receptionisten (på svenska): Jag säger ju att jag inte kan svenska.

Sophie och Ursula: Okej, vi fattar. Ingen fara! Kiitos! Thank you!

Receptionisten: Vad nu då, skulle vi inte prata svenska?